“Vad gör jag om den jag pratar med inte verkar vilja samarbeta alls?”
I min bok Happy-Happy: Fem steg att komma överens med vem som helst beskriver jag hur vi hanterar problematiska personligheter. Att någon inte verkar vilja samarbeta är en rätt vanlig personlighet. Hur gör vi då? Jo, här har vi mycket att lära från hur gisslanförhandlare inom FBI hanterar sådana situationer. De möter nästan uteslutande personer som inte vill samarbeta med dem. En av de mest användbara metoderna är att använda sig av något de kallar för ”jag-budskap”.
Ett jag-budskap är när du berättar för vederbörande hur dennes uppträdande påverkar dig och ger dem en möjlighet att välja ett annat agerande som hjälper dig samtidigt som det är acceptabelt för dem. Budskapet handlar alltså om dig och inte om den du pratar med:
”Jag känner mig frustrerad här då jag gärna vill diskutera fram en lösning som gynnar båda parter, men jag får känslan att du inte vill samarbeta med mig.”
Det här kan ofta leda till en diskussion om hur ni ska bete er mot varandra, vilket i så fall är väldigt bra. Då har ni möjlighet att först komma överens om hur ni ska agera mot varandra innan ni försöker komma överens om sakfrågorna. Återigen, att börja diskutera något öppet är oftast första steget mot en lösning.
Det som däremot aldrig fungerar är att ge tillbaka med ”samma mynt”. Studier har väldigt tydligt visat att människor tar efter varandras beteende i sådana situationer. Det här är faktiskt goda nyheter eftersom det innebär att det räcker om en av parterna (du) visar på samarbetsvilja för att det sedan ska ”smitta av sig”. Den andra parten börjar då (oftast omedvetet) ta efter ditt mer konstruktiva beteende.
Har du också frågor som du vill få besvarade? Skicka in dem genom formuläret på Fråga Åge-sidan!